Tiggeri och fattigdom

Matteusevangeliet 25:31-38, 40 SFB

När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.  Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna.  Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra.  Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse.  Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig.  Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.  Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?  Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig?  Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.

När jag tänker på den hetsiga debatten som just pågår om tiggarna som söker sig till Sverige så tycker jag att vi kristna inte får glömma vad Jesus sa
Allt vad ni har gjort för en av dessa minsta bröder, det har ni gjort mot mig.

Tankar kring förlåtelse

När Petrus frågar Jesus hur ofta han ska förlåta en  medmänniska så får han svaret sjuttio gånger sju.

Matteusevangeliet 18:21-22 SFB

Då gick Petrus fram och frågade Jesus: ”Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?”  Jesus sade till honom: ”Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.

Jag tro faktiskt inte att Jesus menade att efter 490 gånger så behöver vi inte förlåta längre utan att vi ska förlåta sålänge det behövs.

Sen tro jag att det ligger mycket i att det är helande för en själv att förlåta. Den lilla erfarenhet jag har kunnat göra med att förlåta är att det har get mig en frid och en styrka som har gjort att jag kunde vara till stöd för en mycket god vän. Men om någon t.ex. skulle fråga mig om jag skulle kunna förlåta en som hade mördat en nära anhörig så skulle jag ärligt sagt säga att jag inte vet om jag skulle kunna förlåta men att jag hoppas att jag kan och att jag har läst om personer som har gjort det och att jag är helt övertygad om att dessa människor har mått bättre av att förlåta.

Sen får man inte heller glömma att förlåtelse är en process där man bearbeta det traumatiska som har hänt och att det får ta den tid det behöver.

Om jag har gjort er nyfikna så kan jag rekommendera desmond Tutu och boken The book of forgiving: The fourfold path to healing ourselves and the world. Bilden är en tagen från boken och den biten i rosa har gjort väldigt starkt intryck på mig.